Gå till innehåll

En guldpeng i dag

Som far till två små, där den ena absolut inte får tituleras "den lilla" enligt sig själv, blir det en del barn-tv. Mycket av dagens utbud må jag själv tycka är rent förkastligt; gälla färger, gapigt och allmänt skränigt. Som tur är, om man ska uttrycks det som tur, uppskattas även gamla klassiska och kvalitativa barnprogram så som Mumin, Emil, Lotta på Bråkmakargatan, Pippi etc. Där sistnämnda är den klarast lysande stjärnan för Lova.

Denna kärlek till Pippi innebär att det blir en del Pippiböcker, tv-avsnitt och film här hemma. Nu senast i tisdags när SVT visade avsnittet när Pippi är och strör pengar omkring sig på allehanda shopping och "meducin". Eftersom jag är av den djupa tänkande karaktären så började jag fundera på, hur mycket var egentligen en guldpeng värd? Eller som Pippi säger: "En gullpeng". Såväl i den tid som Pippi utspelar sig och omräknat till ett värde i dag.

Först ville jag ha reda på när Pippi egentligen utspelar sig. Jag själv har alltid tänkt 1950-tal av någon anledning. Böckerna skrevs, vad jag vet, på 1940-talet. Tv-serien och långfilmerna gjordes på slutet av 1960-talet och in på 1970-talet. 1950-talet känns därför sådär lagom mittemellan böckerna och inspelningarna och deras manus (böckerna följs inte slaviskt, t.ex Prusseluskan finns inte med i originalet och lilla gubben benämns bara hästen).

En googling på när Pippi utspelas visade sig dock ge diverse olika svar. Ett järnvägsforum låter mig få veta att tåget Pippi åker på i filmen "Pippi på rymmen" minsan inte var i bruk under den tidpunkten som avses. Kling och Klang kör runt i en Ford från 1920-talet medan resterande delar andas 1950/60-tal. I andra filmer finns inga bilar utan det är häst och släde som gäller.

Med ovan anförda blir det därför svårt att datera Pippi till ett exakt årtionde.

Med ovan anförda blir det därför svårt att datera Pippi till ett exakt årtionde. I sig kanske inte så konstigt. Pippi var kanske aldrig tänkt som att det utspelar sig i någon särskild tid utan i en fantasivärld där en kan vara världens starkaste flicka, lyfta bilar och brotta ner starke Adolf. Men för att komma vidare i min uträkning utgår jag ifrån att Pippi utspelar sig efter krigsåren, i slutet av 1940-talet vilket sammanfaller med när böckerna först skrevs.

Nästa sak att få bukt på är något slags jämförelsematerial att räkna på. Det enda jag själv kommit på är när Pippi önskar köpa 18 kg karameller. Annars tycks Pippi mest slänga fram ett par gullpengar och ha köpet i hamn. Med tanke på närmast oändlig resurs av gullpengar kan man tänka att hon ofta betalade ett överpris för sina varor. Men vad gäller karamellerna så betalar Pippi med en gullpeng. På frågan om det räcker svarar expediten "jaadå, det räcker och mer därtill". Vi får därför anta att en gullpeng i slutet av 1940-talet var värt mer än 18 kg karameller.

Vad kostade då 18 kg karameller vid dåtidens kurs, dvs i slutet av 1940-talet. Återigen ger Google mig svaret att på ropet var den sk 5-öreskolan, en karamell som länge stod högt i kurs hos de sötsugna (så pass högt att det blev ramaskri när priset höjdes till 6(!) öre, vilket ledde till att storleken fick minskas till att motsvara 5-öre). Även 1-öres och 2-öres m.fl. fanns tillhanda. För enkelhetens skull utgår jag från 5-öreskola och tänker mig att Pippi köpte 18 kg 5-öreskolor. Vad vägde en sådan då?

Jag själv fanns inte i livet i slutet av 1940-talet (vilket hade varit märkligt då föräldrarna är födda 1950). Ännu en gång har Google fått ge mig ledning. Enligt olika källor var 5-öreskolan större än dagens kolor. Med dagens kola tänker jag mig en dumlekola, som väger uppskattningsvis 8 gram (Google). En 5-öreskola antar jag därför vägde 10 gram.

Så, vi befinner oss i slutet av 1940-talet. Pippi har slängt upp en gullpeng till betalning för 18 kg 5-öreskolor á 10 gram/st. Således 1800 kolor motsvarande 90 kr (9000 öre). I dagens pengavärde motsvarar 90 kr 1949 av 1609 kr i dag (enligt ekonomifakta.se).

Betänkt att expediten sa att det räckte gott och väl å mer därtill. Då allt bygger på antaganden är det säkert inte orimligt att tänka sig att en gullpeng i dagens penningvärde är värd 2000 kr, motsvarande 112 kr 1949.

En mycket snabb koll mot SCB:s statistik för lön 1949 (hittas här) ger att 112 kr är knappt 3 % av en årslön för en körkarl utan kost och logi betald av sin bonde. Spontant såhär i slutet av mina tankar tycker jag det låter som ett lågt värde för en gullpeng. Jag får bilden av något mycket mer värdefullt än fjuttiga 2000 kr i dagens värde.

En alternativ väg att uppskatta värdet är att fundera på guldpriset 1949 och hur mycket pengen väger. Relativt ofta får man höra att det är en peng av renaste guld. Det får bli en uppdatering med en uträkning den vägen, men för ikväll får det räcka.

4 reaktioner på ”En guldpeng i dag

  1. Charlotte

    Vad roligt det var att hitta det här inlägget när jag Googlade som bäst efter karamellpriset 1969, på förekommen anledning! (Jag inser ju nu vikten av tidsaspekten från ditt utförliga resonemang.)

    Jag tycker guldpengar har en strax utgången 5-kronas storlek, dvs. (hej igen Google) 28,50 mm i diameter och 2,00 mm hög. Säg att vi låtsas att gullpengen är slät för enkelhetens skull. Då blir volymen av pengen = basen*höjden = pi*0,2850^2/4*2,00=1,28×10^−6 m3. För att få ut vikten använder vi densiteten för guld: 19300 kg/m3. Då väger ett guldmynt 24,6 g. Guldpriset enligt http://www.macrotrends.net/1333/historical-gold-prices-100-year-chart var November 1949 var 326,58 USD/ounce alltså 11 519,7705 USD/kg enligt Google.
    Då var gullpengen alltså värd 284 USD år 1949. Men vad blir det i dagens penningvärde? En suspekt omvandlare av USD penningvärde mellan olika årtal gav att värdet har ökat 10,0 ggr sedan dess. Detta blir 24 900 kr i dagens penningvärde. Gôtt 🙂

    Svara
    1. eric

      Kul med kommentar på denna ganska oansenliga sida på nätet! Mycket uppskattat.

      Jag har funderat i samma banor som du angående storleken och guldpriset. Vilket sista stycket i inlägget förtäljer, men har ännu inte kommit som ett blogginlägg. Men eftersom jag fått sådan trevlig kommentar så kan jag ju kommentera med mina tankar med härledning via guldpriset.

      Vikten har du ju redan så vackert redovisat. Jag däremot tittade på guldpriset 1949 hämtat från SCB:s årsstatistik. Där finns totalt tre redovisade guldpriser för 1949, men medelvärdet blir avrundat 4865 kr/kg. Skulle innebära att ett guldmynt var 1949 värt, enligt guldpriset, 24,6 * 4,865 = 120 kronor. Vilket enligt ekonomifakta skulle motsvara 2 167 kronor. Inte så långt från min uppskattning via femöreskolor.

      Det skiljer sig dock markant om man jämför med det guldpris du hittat. Enligt samma årsbok som jag utgått ifrån är medelpriset för 1 dollar 1949 4,33 kronor. Ett ounce guld enligt din redovisade prisuppgift skulle 1949 alltså ha kostat cirka 1413 kronor, per kg blir det cirka 49 838 kronor. Nästan tio gånger mer än vad min svenska statistik ger.

      Eftersom det skilde sig så mycket så gick jag in på länken du skickade. Priset du har om drygt 326 dollar är med hänsyn till inflation. Bockar man ur det så hamnar priset istället på 31,88 dollar vilket ger ett guldpris om 4865,10 kr/kg, alltså betydlig mer överensstämmande med priset enligt SCB:s årsbok. Det är faktiskt exakt samma medelpris/kg.

      Din beräkning med 284 dollar är alltså redan justerat med inflationen och skulle motsvara dagens värde. Med dagens dollarkurs blir det då 2489 kronor, vilket mer stämmer med tidigare beräkningar.

      En annan snabbare väg är att bara relatera till dagens pris på godis/kg. Om vi tänker att det räckte till "mer därtill", kanske 20 kg karameller. Om ett snittpris på lösviktsgodis idag är 100 kr/kg skulle en guldpeng vara värd 2000 kronor, inte helt orimligt att tänka den vägen heller, givet alla andra beräkningar vi gjort här.

      Återigen, kul kommentar!

      Svara
  2. Conny Bengtsson

    Det här var bara underbart. Tittar på förskolan med barnen och fick exakt samma fundering. Bra jobbat med uträkning, nu fick man ett ca. Nummer iaf 🙂 tack

    Svara
    1. eric

      Kul att mina spontana tankar, då det begav sig, var uppskattade! Nu när du kommenterade såg jag att en tidigare kommentar råkat hamna som skräppost. Samt den efterföljande kommentaren av mig själv med en uträkning baserat på guldpriset.

      Tackar och bockar för besöket!

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *